Gravstensinventeringen

Sedan slutet av 1970-talet pågår i Sverige en inventering av gravstenar. Det var föreningen Genealogisk Ungdom som startade inventeringen och sedan Sverige Släktforskarförbunds start 1986 har inventeringen fortsatt i förbundets regi.

Gravstenar och andra gravprydnader är ett viktigt kulturarv, särskilt för oss släktforskare. Vi bör därför på alla sätt verka för att de bevaras till kommande generationer.

I vårt moderna samhälle finns många hot som gör att gravstenarna med tiden riskerar att försvinna. Ett av hoten är luftföroreningar som fräter på stenarna. Ett annat är den begravningslag, som i viss mån begränsar gravars bevarande, då denna bygger på att det alltid skall finnas en gravrättsinnehavare. Om ingen gravrättsinnehavare finns och om graven inte är skyddad av kulturhistoriska skäl finns risken att graven tas bort och stenen krossas till makadam.

Vi släktforskare kan göra en kulturinsats genom att dels söka besläktade personer som kan skriva sig som gravrättsinnehavare, dels lyfta fram kyrkogårdarnas och gravstenarnas värde genom att dokumentera och publicera dem här på Rötter.

Läs mer om Gravstensinventeringen om projektets nedan.

Gravstensinventeringen

Gravstensinventeringen är en nationell gravstensdatabas

I Gravstensinventeringen, som är en sökbar databas, dokumentarar vi gravstenar med fotografi på gravstenen och i förekommande fall hela gravvården, samt gravstenens text.

Gravstenar är ett viktigt kulturarv, särskilt för oss släktforskare. Vi bör därför verka för att bevara gravstenarnas information till kommande generationer.
Sveriges Släktforskarförbund har ett långtgående ansvar för att bevara och vårda samtliga uppgifter, inkl. de digitala fotografierna i databasen så att man även i framtiden kan ta del av informationen.

Sveriges Släktforskarförbund har ambitionen att gravstensdatabasen ska hålla hög kvalitet och tjäna det syfte som förbundet har satt upp som mål för projektet. Det innebär bl.a. att förbundet arbetar för att det ska vara enkelt att registrera gravstenar i databasen samtidigt som vi med teknikens hjälp arbetar för att minimera ev. fel och brister. Tillsammans med alla inventerare säkerställer vi en hög kvalitet genom enkla och tydliga instruktioner för registreringen.

I Gravstensinventeringen dokumenterar vi inte gravsatta i minneslundar eller återtagna gravar där gravsten saknas. Dessa gravsatta kan återfinnas på dvd skivan ”Begravda i Sverige 2” och det är ett helt annat projekt som Släktforskarförbundet samarbetar om med Sveriges kyrkogårdsförvaltningar.

En förutsättning för att registrera en gravsten i databasen är att det finns ett foto eller en avritning av en gravsten, eller liknande anordning som har en inskription, som bifogas respektive dokumentation.

Förbundet samarbetar med Svenska kyrkans Arbetsgivarorganisation som har uttalat följande:

” Då någon samordning av de olika digitala gravsökningstjänsterna inte gått att få till stånd uppmanar Svenska kyrkans Arbetsgivarorganisation i stället huvudmännen att samarbeta med Sveriges Släktforskarförbund, SSf. Som tidigare uppmanar vi förvaltningarna att dokumentera åter-tagna gravstenar och vidarebefordra de uppgifterna till SSf via e-postadressen gravstenar@rotter.se. Många kyrkogårdar har redan alla gravstenar dokumenterade av släktforskare.”

Varför inventera

I vårt moderna samhälle finns många hot som gör att gravstenarna med tiden riskerar att försvinna. Ett av hoten är luftföroreningar som fräter på stenarna och gör att text och utsmyckningar försvinner. Ett annat är den begravningslag, som i viss mån begränsar gravars bevarande, då denna bygger på att det alltid skall finnas en gravrättsinnehavare. Om ingen ansvarig gravrättsinnehavare finns kan kyrkogårdsförvaltningen ta beslut om att stenen tas bort. Vi släktforskare kan därför göra en kulturinsats genom att dels söka besläktade personer som kan skriva sig som gravrättsinnehavare, dels lyfta fram kyrkogårdarnas och gravstenarnas värde genom att dokumentera dem i Gravstensinventeringen.
Direkt online kan var och en som äger en digitalkamera eller en mobiltelefon med kamerafunktion hjälpa till med att dokumentera enstaka gravar eller hela kyrkogårdar.

Rätt att fotografera

Du har rätt att fotografera gravstenar och publicera dem, t ex här i Gravstensinventeringen. Alla kyrkogårdar, med några mycket få undantag, är offentliga platser.
Många kyrkogårdsförvaltningar publicerar själva uppgifter om begravda på Internet, och det förekommer att fotografier bifogas. Det finns flera sajter där man publicerar uppgifter om avlidna
Med eller utan foto på gravstenen. Både begravningsbyråer och tidningar publicerar dödsannonser på Internet.

Historik

Sedan slutet av 1970-talet pågår i Sverige en inventering av gravstenar. Det var föreningen Genealogisk Ungdom som startade inventeringen och sedan Sverige Släktforskarförbunds start 1986 har inventeringen fortsatt i förbundets regi.

Sveriges släkt- och hembygdsforskare har sedan starten inventerat gravstenar på ca 1 200 kyrkogårdar, en inventering som omfattade ca 75 000 gravstenar.
Inledningsvis var det endast gravstenar från tiden före 1900 som skulle ingå i inventeringen, men senare sattes gränsen vid 1940. Numera omfattar inventeringen alla gravstenar.
På grund av tidigare tidsbegränsningar är det många av de gamla kyrkogårdsinventeringarna som bara omfattar ett fåtal mycket gamla gravstenar.
Dessa inventeringar består av en inventeringsblankett för varje gravsten och ofta även ett foto på gravstenen. De flesta är i pappersformat, men flera inventeringar har skickats in i digital form. Numera används inga blanketter.

Sidan uppdaterad 2020-10-08